Ultraljud

Då har man äntligen varit iväg på det riktiga stora ultraljudet :D Som man har längtat till den här dagen, och samtidigt inte. För man har alltid "Tänk OM..." som spökar i huvudet. Det finns alltid där, trots att jag gjorde ett tidigare ul förut (i v. 13) och även fått lyssnat på hjärtat, det går liksom inte bort...förens NU! Detta är min milstolpe, för att koppla av och inte vara nervös någe mer :) 

Men det var ingenting att vara orolig över! Åh vilken lättnad det var! Det var så häftigt att se våran älskade och efterlängtade lilla bebis :) Bebisen rörde på sig och fixade med sina små händer vid ansiktet och så låg h*n i kors med benen, det såg ganska häftigt ut faktiskt he he :) Rörde på munnen fick vi se också!

Det är en sådan känsla som man får när man ligger där och tittar in i skärmen och ser sin lilla bebis.
Det gick dock inte att se vad det var för kön, då h*n inte ville visa sina "privata delar" för oss, trots försöka av läkaren som buffade och knuffade på bebben he he. Så den karamellen blev vi "snuvade" på för stunden. Men det gör ingenting alls! Vi är så lyckliga över att allt är som det ska :)



Älskade barn...som vi allihop längtar efter dig!



Kram Tess

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0